Kvällsrutiner.

Sedan S bytte rum och lillasyster kom till världen har allt varit rätt struligt kring läggningen, därför har vi suttit i hans rum tills han somnat om kvällarna och har haft på en avslappnings-CD i bakgrunden vilket fungerat så himla bra. Senaste veckan har läggningarna tagit längre och längre tid och sonen har lekt apa i bur mellan spjälorna.

Igår kväll hade jag hand om läggningen och efter 1 timme och 15 minuter hade ungen fortfarande inte gjort minsta ansats att vilja lägga sig ner och sova. Sinnet rann över så jag tog helt enkelt min avdomnade rumpa med mig och gick ut från rummet och lämnade dörren öppen. 15 minuter senare sov han som en stock. Om det var av rena rama utmattningen eller det faktum att han fick vara ifred vet jag inte - men ikväll prövar jag att låta honom somna själv direkt.

----

Efter nattningen; Det gick kalasbra. Kan det vara så enkelt att ungen faktiskt tycker att det är frustrerande med en förälder som glor när han försöker somna? : D