Om.

Om jag hade varit sisådär 1,5 år gammal och just lärt mig prata hade jag garanterat betraktat tapeten i Seths rum med lika uppspärrade ögon som han gjorde när han fick se det färdiga resultatet för första gången. Lika fnissigt hade jag också pekat, känt och beundrat vartende litet moln, varenda liten fågel, varje stjärna och varje regnbåge. Ja, den är underbar den där tapeten, och ungen är inte så tokig han heller ;-)

Bilder kommer senare, men jag kan lova... det blev alldeles underbart fint!