Nä, nu får det vara nog!

Veligaste velpottan i världen, det är jag det. Nu får det fan i mig vara nog. Man kan inte hålla fast vid döda ting skrev jag för ett par dagar sedan. Ändå ältar jag, funderar, vänder och vrider på hur vi ska lösa vår jäkla vagnsituation. Du förstår, man har ju fan problem om man ens har en vagnsituation att lösa, det borde vara enkelt.

Efter antal diskussioner fram och tillbaka har jag och maken kommit fram till lösningen på det hela, men ändå ältar jag och har nästan ångest över den sålda bugaboon, över den köpta babytraveln som nu ju är helt jävla onödig och allt det andra. Jag är en sån där barnvagnsbytande, krånglande mamma som jag själv hatar. Fan.

Summa sumarum; Vi har en två månader gammal, knappt okörd babytravel sittjogger i nyskick (konstigt eller?) till salu, i svart. Vad kan man ta för en sån tro? Nypris strax under 3000.

Och vi ska köpa en Phil & Teds Vibe, också trehjuling men syskonvagn på längden. Den går in under trappan och vi slipper ha vagnjävlar i hela hallen. Irriterad, jag? Blir galet less att jag inte själv kommer fram till de smarta och kanske uppenbara lösningarna med en gång! MORR!


Stackars läsare av denna blogg, tur att ni inte är så många ;-)