När lilla J föddes för snart 6 veckor sedan fanns en liten skinnflik på hennes ena lillfinger. Ja, alltså en liten missbildning men som läkaren på BB sa, tänk så mycket som kan bli fel och så lite som faktiskt blir det.
Hur som helst så är ju tanken att den där skinnfliken skulle bort från fingret något som varit besvärligt som attan. Först försökte de "knyta" av den på BB men snöret föll av två gånger och sedan tog BVC vid och gjorde ett rätt så lyckat försök för 2,5 veckor sedan. Nu har det tyvärr svullnat och ser inte ut som förr så BVC-sköterskan skickade oss till barnmottagningen på sjukhuset för bedömning. 2 läkare och 1 läkarkandidat senare skickades vi vidare till hand- och plastikkirurgiska kliniken. Väl där tittar 4 olika läkare på hennes finger varav den ena utbrister "men sådär tjockt har det ju alltid sett ut.." jag tittar förvånat på honom och svarar kort nej. "Jo, det tror jag nog" säger han då. Blev helt galet förvånad. Vad säger du människa? Du har aldrig sett det här barnet förut och trodde du verkligen att sköterskan på BVC skickat oss vidare om det alltid sett ut likadant? Suck.
Hur som helst, de ska ta en röntgen på skiten för att puckodoktorn tror att det finns en benbit där inne, något som flera andra läkare redan konstaterat att det inte finns innan de ens prövade att knyta av den. Efter röntgen ska en professor kolla på det hela, låt oss hoppas att det inte är en puckoprofessor.
Besökare
tisdag 9 december 2008
Läkare - ett släkte för sig.
kl. 18:37
Etiketter: Barn och familj
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar